torsdag 13 december 2012

Passion oavsett division!

Att vara supporter till Leksands IF har visat sig vara ömsom vin ömsom vatten. Det klubben går igenom just nu är det enkla faktum att tiden kommit ikapp Leksands IF. När arenan byggdes så var det meningen att det skulle spelas elitseriehockey i Ejendals Arena som den hette i mitten av 00-talet. Till att börja med så var det just elitseriehockey som spelades i arenan tack vare att laget tog sig upp igen och säsongen 2005-06 var man tillbaka i elitserien och arenan stod färdig och var då den finaste och modernaste hockeyarena i detta land. Återkomsten blev dock en mardröm och första segern kom inte förrän i omgång 12 (3-2 hemma mot Modo) och då var det i princip redan kört. Det slutade med 41 poäng efter 50 omgångar och endast 9 matcher vunna. Kvalserien öppnade med seger hemma mot Skellefteå (4-2), men efter att ha blivit nollade av både Rögle och Södertälje och dessutom och på 1-5 mot Malmö i den fjärde omgången var det tack och godnatt och spel i Allsvenskan var återigen ett faktum.

Sen dess har laget befunnit sig i Allsvenskan med en tro och framförallt en kostym sydd för elitseriehockey. Det tokvärvades spelare för att så snabbt som möjligt ta sig tillbaka till elitserien och fiaskot blev alltid fullbordat i kvalserien och fans till andra lag säger lite elakt att det säkraste vårtecknet är när Leksand missar i kvalserien. Vems fel är det då att det ser ut som det gör? Stefan Nyman och Thomas Sjögren har definitivt mer att göra med förfallet än de själva påstår. Det var trots allt dom herrarna som låg bakom de "fem över tolv" värvningar som Leksands ordförande Bertil Daniels talar om på hockeysverige.se. Dåvarande vd'n Håkan Åman och sportchef Patric Kjellberg är inte heller oskyldiga till denna härva, men jag skulle vilja hävda att det hela tar sin början när Anders "Masken" Carlsson blir sportchef i Leksands IF. "Masken" var en fantastisk hockeyspelare, men som sportchef var han tämligen kass. Efterträdaren Mikael Lundström talade om att det var viktigt med kontinuitet och att få ihop den rätta mixen av spelare som skulle föra Leksands IF tillbaka till elitserien. Nu var inte spelare som Per-Anton Lundström, Marcus Weinstock, Marcus Jonasén, Eric Johansson, Patric Galbraith, Stefan Erkgärds eller Tomas Kollar de spelare som Leksands IF behövde och stack inte spelarna självmant så köptes de ut.

Tommy Salo tog över som sportchef mitt under den stora fiaskosäsongen 2010/11 och Leksands IF var då ett lag i total misär.TRETTIOSEX spelare användes under denna säsong och hur mycket kontinuitet får man då? Leksand gick inte till kvalserien utan i stället förnedrades man i det som kallas förkval till kvalserien. Efter detta skulle Tommy Salo börja jobba och det är när han värvar Joonas Rönnberg från Oskarshamn som man börjar se vissa tendenser till att det kanske ska byggas ett lag på riktigt denna gång. Salo lät kvasten gå under säsongen och spelare som Henric Andersén, Martin Karlsson, Alexander Deilert och Kenny Källström fick lämna laget under säsongen. Johan Ryno och Mattias Timander var två spelare som tillkom och under säsongen testades Mark Hurtubise på ett try-outkontrakt som blev förlängt. Från förra säsongen fick fyra spelare lämna (Ken Andre Olimb, Lucas Sandström, Tommy Enström och Mads Bödker). Endast två spelare har tillkommit och här har det scoutats och det har scoutats hur bra som helst. Backen Kevin Kapstad hämtades från tyska andraligan och Pär Edblom kommer från seriekonkurrenten Örebro. De här två spelarna har inte kommit till Leksand för att lyfta lön. De har kommit för att göra skillnad och det gör dom i match efter match.

Ekonomiskt ser det inte speciellt ljust ut just nu och en så kallad företagsrekonstruktion ska göras. Alternativet om jag förstått det hela rätt är konkurs och degradering till division 3. Och det är här som min rubrik blir aktuell. Hur många av de som följer Leksands IF på plats idag ställer verkligen upp på följande slogan: "Passion oavsett division"? Jag kan bara gå till mig själv och jag kan säga att jag skulle vara väldigt tveksam att ta mig från Sunnansjö till Leksand för att bevittna ishockey i division 3. Vi ska inte måla nån fan på väggen dock för laget leder serien och spelet har sett oerhört stabilt ut hela säsongen. Jag har sagt till en av mina kunder på butiken att det är vårat år detta och skulle jag få rätt och vi kliver upp till elitserien så blir det fest i många dagar. Samtidigt kan vi inte slå oss alltför länge på bröstet heller för ödmjukhet är viktigt och det får aldrig hända igen att ledare kör denna förening i botten igen.

Leksand-Djurgården 2-0

Det är saker som händer i denna länk som är positivt och som gör mig till en stolt supporter till Leksands IF. Vi knyter näven i fickan och grejar detta. Anders Doverskog och de övriga på kontoret gör sitt. Spelarna gör sitt och jag kan lova att vi på norra stå kommer att bidra också så att detta ska bli så bra som möjligt. Nu kör vi och vi tittar endast framåt.

LTJD!!!

Vi säger så.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar