Söndag betyder kyrkresa!

Bloggandet har blivit lidande denna vecka och anledningen heter åska. Personligen så är jag inte rädd för åska, men jag har den största respekt för detta otroliga fenomen. I går knastrade det gott i vårat proppskåp när åskan var alldeles i närheten. Det är egentligen sjukt vilka krafter ett åskväder genererar.

För andra året i rad har jag stannat hemma från Sweden Rock på eget initiativ. Ingen direkt ångest har infunnit sig detta år och jag tänkte att jag i morgon skulle delge er lite mer ingående vad Sweden Rock betytt/betyder för mig. Nu är det nämligen kyrkor som gäller.

Kyrkresan går in på sin trettonde destination och vi lämnar Järbo i Gästrikland för att ta oss vidare till Ockelbo där vår nye prins är uppväxt. Prinsen skiter jag dock i rätt duktigt. Kyrkan däremot fascinerar mig precis som övriga kyrkor i detta land. Den nuvarande kyrkan invigdes 1793 efter ritningar av F.A.U. Cronstedt som var landshövding i Gästrikland. Den 3 december 1904 eldhärjades kyrkan och den 6 mars 1905 anlitades arkitekt Gustav Améen att se till att kyrkan återuppbyggdes. Det som Gustav skapade var då en treskeppig hallkyrka i barockstil av det stora långhuset.

Vid en renovering 1956-57 så skapades ett mindre kapell i kyrkans västra del. Kapellet fick namnet S:t Martins kapell för att hedra kyrkans gamla patron S:t Martin av Tours och i kapellet hålls mindre gudstjänster. Nattvardssilvret i Ockelbo kyrka har stulits två gånger så just nu är man inne på sin tredje uppsättning kyrksilver.

Enligt mig en av Sveriges vackraste kyrkor. Uppgifterna är hämtade från boken Våra Kyrkor från Klarkullens Förlag. Informationen om Ocklbo kyrka hittas på sidan 65.

Vi säger så.