Ska försöka att dagligen lägga ut mina tankar angående denna underbara sport ishockey. Kvalserien startade i går och Örebro fick en käftsmäll redan efter 1.18 när Michael Raffl serverade Martin Janohls som distinkt dunkade in 0-1. Hersleys bössa tre minuter senare som i efterhand visade sig toucha Gabriel Karlsson gick inte heller av för hackor och att starta en kvalserie med att göra två mål inom fem minuter mot Örebro är bra. Nu hann Örebro dock både reducera och kvittera innan peridoden var slut, MEN denna säsong så viker Leksands IF INTE ner sig och resten av matchen kontrollerar Leksand och Johan Ryno får avgöra det hela i boxplay med sin högerskridsko och det är lite signifikativt för Leksand denna säsong. Pucken studsar väldigt mycket rätt och har egentligen gjort sen årsskiftet.
Ett måls ledning i hockey är ingenting så naturligtvis så var resten av matchen en nagelbitare. Första vinstkänslan fick jag efter 16.20 i sista perioden när Marcus Weinstock transporterade puck från egen zon och det gick så fruktansvärt sakta. Denne Weinstock har vanligtvis rätt bra glid under rören och pucksäker är han också. Nu blev det ingenting av det hela och känslan att det skulle kunna gå vägen infann sig. Sen att rövhålet missar öppet mål med sekunder kvar är av akademisk art en dag som denna. Leksand vann och för första gången sen 2006 vann laget premiären i en kvalserie. Nu hälsar vi Timrå välkomna till en fullsatt Tegera Arena i morgon lördag. Vilken jävla grej det kommer att bli.
LTJD!!!
Vi säger så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar